Mycket snö men ingen rekordvinter

I slutet på februari nådde snödjupet 50 cm och många människor kunde knappt gå utanför dörren utan att riskera att halka omkull eller få en istapp i huvudet. Snösvängen hade bråda dagar. Knappt var plogbilarna klara innan det var dags för nästa snöfall. Till slut började allt fler av Stockholms trottoarer likna puckelpister. Ofta räckte inte saltet eller sanden till för att kunna motverka halkan.

Mycket snö kostar mycket pengar

Efter några år med mildra vintrar har många valt att dra ner rejält på budgetkostnaderna för snösvängen. Denna vinter lär Stockholms stad ha dragit över sin budget med 70 procent. Samtidigt fick man ta emot ett stort antal klagomål från missnöjda stadsbor. Snöröjningskostnaderna är hett debatterade och att de tär på skattepengarna är väl känt. Men när snösvängen inte får resurser för att kunna göra ett fullgott jobb är det många som drabbas. Ingen vet hur mycket snö vi kan vänta oss nästa vinter. Men kanske har vi lärt oss läxan denna gång?

Ändå ingen riktig rekordvinter

Enligt SMHI har våren anlänt när dygnstemperaturen har legat över fryspunkten sju dagar i sträck. I Stockholm brukar det inträffa i mitten av mars men i år dröjde det lite längre. Det här var en vinter med mycket snö och kyla. Men fortfarande är det vintern 1969-1970 som innehar rekordet i modern tid: 149 dygn i sträck med snötäcke och 48 dygn i sträck med minusgrader. Den kallaste vintern var 1986-1987 med en medeltemperatur på - 5,2°C och en lägsta temperatur på - 21°C i januari månad.

Vintern 2009-2010 i siffror (SMHI):

• Antal dygn i sträck med snötäcke: 105 dygn (15 dec-30 mars)
• Antal dygn i sträck med minusgrader: 20 dygn (6-25 feb)
• Medeltemperatur: - 4,6°C
• Lägsta temperatur: - 21°C (22 feb)
• Största snödjup: 50 cm (24-25 feb)